Hotade och fridlysta arter

En viktig del av naturvården är att bevara den biologiska mångfalden. Vissa arter kan behöva förstärkt skydd.

Misteln

En mycket vanligt förekommande fridlyst art i Kungsör är växten misteln. Vintern 2011-2012 gjordes en inventering av mistel i Kungsörs tätort. Drygt 500 mistelbärande träd med sammanlagt 7250 mistlar registrerades på ca 1/3 av tätortens yta. Om samma misteltäthet finns i hela tätorten så skulle Kungsörs samhälle hysa över 20 000 mistelexemplar fördelat på drygt 1400 träd. Från tidigare inventeringar kan man se att misteln ökat kraftigt sedan mitten på 1900-talet.

• Här hittar du en rapport över mistelinventeringen Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Äpple är det populäraste värdträdet följt av lind, asp, poppel, rönn och lönn.  I Kungsör förekommer lind, poppel, rönn och lönn rikligt i offentliga planteringar medan äppelträd finns i nästan alla privata trädgårdar. Tillgången på lämpliga värdträd samt fridlysningen av arten 1910 underlättar spridningen av Västmanlands landskapsväxt .

• Här hittar du en karta över mistelförekomster i Kungsör Pdf, 350 kB, öppnas i nytt fönster.

Får man plocka ned misteln eller trädet?

Fridlysta arter är skyddade i lagstiftningen. Fridlysning innebär oftast att man inte får skada, gräva upp, ta frön från eller plocka växter samt döda, fånga eller skada djur och deras ägg, rom eller bon. Man kan söka dispens för insamling av fridlysta arter.

När det gäller misteln är det tillåtet för markägaren och den som har nyttjanderätt till marken att skörda exemplar av mistel för försäljning, om:

1. det sker för att vårda värdträdet, och
2. den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt.

Om du måste ta ned ett träd som bär på mistel kan du söka dispens hos länsstyrelsen.

• Naturvårdsverkets information om fridlysta arter
• Ansökan om dispens

Andra fridlysta arter

• Alla Sveriges orkidéarter (43 st) bland annat nattviol och flugblomster
• 232 andra blomväxtarter (kärlväxtarter) bland annat blåsippa, backsippa och liljekonvalj
• 12 mossarter
• 8 lavarter
• 5 svamparter
• 1 algart
• Alla Sveriges fågelarter (250 st)
• 27 däggdjursarter bland annat de stora rovdjuren, fjällräv, utter och tumlare
• Alla Sveriges kräldjursarter (7 st), till exempel huggorm
• Alla Sveriges groddjursarter (13 st)
• 31 arter av ryggradslösa djur, däribland vissa fjärilar, sländor och skalbaggar

Du hittar förteckningar över samtliga fridlysta arter och riktlinjer på Naturvårdsverkets hemsida.

Läs mer:

• Huggorm och andra vilda djur på tomten
• Julpynta med mistel

I rödlistan finns information om hotade arter

Rödlistning i Sverige följer det system som har utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen (IUCN) för att utvärdera och bedöma tillståndet för arter i naturen. Resultatet - rödlistan - är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, men har ingen juridisk status. Den svenska rödlistan tas fram av ArtDatabanken och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. En art är som klassad som hotad är inte automatiskt skyddad med lagar, men genom olika åtgärdsprogram kan vi hjälpa till att bevara känsliga naturtyper och hotade arter.

Den senaste rödlistan kom år 2020.

• Länk till Rödlistan från 2020