Andra (vilda) djur

Nedan listas några olika djur som ibland ger upphov till problem av olika slag och vart du ska vända dig med dessa problem.

Grävling

Det är ganska vanligt att grävlingar gräver ut sina bon under våra hus, vilket inte alltid uppskattas eftersom det kan skada byggnaden. Ibland har de också sina matsökningsstråk rakt över tomten. Många är rädda för grävlingar och oroar sig för sina barn och husdjur, när de har en grävling i närheten. Grävlingar är dock vanligen ofarliga men kan försvara sig om exempelvis en hund blir för närgången.

Grävlingar anses inte utgöra en olägenhet i miljöbalkens mening. Besväras man av grävling på tomten är det upp till den enskilda fastighetsägaren att freda sig och sin tomt på de sätt som är tillåtna. I första hand bör man hindra grävlingen från att bosätta sig på tomten. Har man ett bo under huset bör man sätta för ingången när djuret ej befinner sig i boet.

Man kan också:

  • Föra oljud. Grävlingar är störningskänsliga och gillar inte oljud. På marknaden finns olika produkter med ultraljud och resonansljud som kan skrämma bort grävlingar.
  • Stöka till. Grävlingar tycker inte om när man stökar till på tomten och flyttar runt saker, de trivs när det är ordning och reda.
  • Markera revir. Djur markerar ofta revir med urin. Genom att sprida urin längs tomtkanten markerar man för grävlingen att reviret är upptaget.
  • Lägg ut blodmjöl. Då grävlingar inte tycker om lukten av blodmjöl kan man införskaffa det och lägga ut på tomten.

Vildsvin

Svenska vildsvinsstammen förökar sig och finns numera i större omfattning i kommunen. Vildsvin blir cirka en meter i mankhöjd och kan se otäcka ut, men är inte farliga för människor. Vildsvinen är allätare även om de föredrar vegetabilier, de har dålig syn men ett mycket bra luktsinne. De lever ett nomadlikande liv och är som mest aktiva när det är mörkt ute. Med undantag för fullvuxna galtar lever vildsvinen i flock och vanligtvis får suggorna en kull kultingar per år. Vildsvinen har generellt försvunnit innan du hinner se dem.

Risken för att bli skadad av ett vildsvin finns främst för lösa hundar som tränger eller utgör ett hot för djuren. Människor som har blivit skadade är jägare som blivit det i samband med jakt. Om vildsvin blir trängda kan de vilja fly bort. Se till att ge dem utrymme så den ”bästa flyktvägen” enligt djuret inte är på platsen där du står, exempelvis trånga passager. Vid flykt vill de inte skada utan vill ta sig till en säkrare plats.

Det är markägaren som har jakträtten om den inte är tilldelad ett jaktlag och det krävs tillstånd från polisen för att skjuta inom detaljplanelagt område. Vid vildsvinsjakt är risken att skottet går rakt igenom djuret och fortsätter vidare. Årsungar får skjutas året runt och jakttiden för vuxna vildsvin är mellan 16 april till 15 februari. Suggor med följande kultingar är dock fredade. Att skjuta vildsvin är inte den första åtgärden, men de jägarna som har jakträtten har den möjligheten om behovet skulle uppstå. Den allmänna jakttiden för vildsvin är 16 april-15 februari. Årsunge av vildsvin är dock tillåten för jakt hela året samtidigt som sugga som åtföljs av smågrisar är fredade hela året. 

Vad du kan göra:

  • Ta hand om fallfrukt, fågelfrö på mark eller liknande som kan locka in vildsvinen till din tomt. Även en kompost i närheten av din tomt kan dra till sig vildsvin. För komposter använd varianter där vildsvinen inte kan ta sig in till innehållet.
  • Vill du säkra din trädgård kan du sätta upp ett staket. Vid elstaket kan kostnaden minska om flera grannar går ihop. Det går även att sätta upp ett vanligt staket.

  • Möter du ett vildsvin så ropa högt och vifta med armarna. I och med att de har dålig syn kan de försöka vädra lukten av dig innan de försvinner iväg mot skogen.
  • Upplever du problem eller vill tipsa kommunen om det, kan du skicka in informationen genom felanmälning via appen ”Tipsa & Fixa"

Mer information om vildsvin finns bland annat på

Råttor och möss

Råttor och möss tar sig gärna in i våra hus, speciellt vintertid. De trivs där de kan hitta varma boplatser och mycket mat. De kan föröka sig mycket snabbt (två kan bli hundratals på ett år) och de kan sprida smitta med urin och avföring.

Som alltid är det fastighetsägarens ansvar att skydda fastigheten från skadedjur och ohyra. För gnagare kan man använda fällor eller exempelvis ljudskrämmor som avger högfrekventa ljud. För att hålla gnagarna ute, bör man se till att källarfönster är hela, att dörrlister, sprickor och rörgenomföringar är tätade samt att det för ventiler och andra öppningar har satts nät. Möss kan ta sig igenom öppningar på 6-7 millimeter så nät bör ha en maskstorlek på högst 5 millimeter. Se också till att kärl för sopor och kompost går att stänga (släng inte matavfall i en öppen kompost för trädgårdsavfall) och att djuren inte kan komma in i soprummet.

Om du bor i flerbostadshus och har anmält problem med råttor eller möss till fastighetsägaren utan att denne har åtgärdat situationen, kan du kontakta miljö- och hälsoskyddsenheten för hjälp.

Kackerlacka, geting och andra insekter

Kackerlackor är ett problem som vi i Sverige varit ganska förskonade ifrån, men som numera inte är helt ovanligt. Djuren äter det mesta, är svåra att bli av med och kan sprida smitta. Upptäcker man kackerlackor bör man åtgärda problemet omedelbart, innan de sprider sig till grannar och närbelägna hus. Det är fastighetsägarens ansvar att utföra nödvändiga åtgärder.

Andra insekter orsakar sällan lika stora problem, förutom att vara obehagliga, aggressiva eller sprida smitta kan de också förstöra mat, textilier, byggnadsmaterial med mera. Beroende på vilken insekt det gäller kan åtgärdsbehovet variera. Bor du i hyreshus ska du anmäla fyndet av skadedjur till fastighetsägaren.

Driver du en livsmedelsverksamhet måste du kontakta en skadedjursfirma eller på annat sätt åtgärda problemet snarast!

Om din fastighetsägare har fått kännedom om att skadedjur förekommer och ändå inte åtgärdar problemet, kan du kontakta miljö- och hälsoskyddsenheten för hjälp.

Huggorm

Att ha en eller flera huggormar på tomten kan för många upplevas som obehagligt. Även om huggormen är ett nyttodjur som bland annat håller efter möss, kan den också bitas i trängda lägen.

Huggormen är fridlyst enligt Artskyddsförordningen. Trots det får huggorm som påträffas på tomtmark
1. infångas och flyttas, eller
2. dödas, om det inte är möjligt att fånga ormen och det inte finns någon annan lämplig lösning.

För rådgivning gällande huggorm kan du vända dig direkt till kommunens naturvårdsavdelning.

”Mördarsnigel”

Den spanska skogssnigeln är en invasiv främmande art som har blivit känd som mördarsnigel i Sverige. Snigeln kan vara svår att skilja från närbesläktade sniglar, men de är enfärgade och oftast orangebruna till mörkbruna. Sniglarna gillar när det är mörkt och fuktigt och lever av ruttnande växtrester med mera. Att hålla trädgården ren från bråte av olika slag kan därför vara ett sätt att slippa en invasion. Alternativt kan man utnyttja detta och skapa gömslen som man sedan vittjar på dagen.

Miljö- och hälsoskyddsenheten kan inte hjälpa dig om du har problem med sniglar.

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: