Ta hand om ditt avlopp

Enligt miljöbalken är du som fastighetsägare eller husägare ansvarig för din avloppsanordning. Därför är det viktigt att du utför egenkontroll på ditt avlopp och lär dig att känna igen tecken på att något inte fungerar. En icke fungerande anordning kan i värsta fall förorena dricksvattentäkter med avloppsvatten. Egenkontrollen förlänger även livslängden på din avloppsanordning.

Skötselråden nedan är ingen garanti för att din avloppsanordning fungerar som den ska. Tillverkaren kan rekommendera annan skötsel än den som står här, följ då tillverkarens anvisningar. Felkonstruktion/felinstallation kan också vara en anledning till att anordningen inte fungerar. Vid större fel bör ni kontakta VMMF.

Allmänna skötselråd

Regelbunden tömning av slamavskiljaren. Detta sker normalt automatiskt i kommunens försorg men det kan hända, vid exempelvis tillfällig överbelastning, att en extra slamtömning måste beställas. Se till att återfylla slamavskiljaren med vatten efter tömning. Fyll på ifrån den sista kammaren, där T-röret finns, och se till att vattenytan når över hålen mellan skiljeväggarna.
Avloppsanordningen ska inte belastas av tunga fordon så som bilar och jordbruksmaskiner. Den ska heller inte belastas av betande djur. Tung belastning kan göra att marken där anordningen är placerad packas ihop, vilket förstör funktionen i en markbädd eller infiltration.
Tillför inte sådana ämnen som skadar de bakterier som hjälper till att bryta ner föroreningarna i avloppsvattnet. Exempel på sådana ämnen är färger, lösningsmedel, läkemedel och starka syror och baser.
Om larmet på avloppsanordningen börjar lysa eller låta beror det på att något är fel. Det är viktigt att kontrollera anordningen för att kunna åtgärda felet.
Röj regelbundet bort växtlighet på och runt avloppsanordningen. På så sätt underlättas kontroll och skötsel. Ta bort träd och buskar för att undvika att rötter tränger in i och förstör bädden.
Har du stort/flera badkar så töm försiktigt för att inte överbelasta avloppsanordningen.
Genom att välja fosfatfria rengörings- och tvättmedel minskas utsläppen av fosfor. Fosfor är det ämne i avloppsvattnet som leder till mest omfattande miljöproblem.
Ifall tekniska eller rörliga delar finns i din avloppsanordning så ska tillverkaren tillhandahålla skötselråd. Följ dessa!

Slamavskiljare

En slamavskiljare med minst två kammare, en så kallad tvåkammarbrunn, används för Bad- Disk- och Tvättvatten (BDT-vatten). En slamavskiljare med tre kammare, trekammarbrunn, används då WC finns påkopplat. Det finns även olika slamavskiljare i plast, bl.a. sedimenteringstankar. Har du en sådan ska tillverkaren tillhandahålla instruktioner för skötsel och slamtömning. Följande text gäller traditionella två- och trekammarbrunnar.

I en väl fungerande slamavskiljare fastnar den största delen av de fasta partiklarna i första kammaren. Där bildas efter ett tag oftast en slamkaka. Slamkakan ska inte växa upp över tilloppsledningens mynning eftersom det kan orsaka stopp i avloppssystemet och i huset.

En viss del slam och fett kan hamna i andra och tredje kammaren, men i den sista kammaren bör det vara näst intill klart vatten. I sista kammaren ska det finnas ett T-rör påkopplat på utloppet för att förhindra slamflykt till den efterföljande reningen. Om slam läcker ut från slamavskiljaren till markbädden/infiltrationen kan det leda till att bädden täpps igen. Ju mer slam som kommer ut i bädden desto kortare blir livslängden.

De flesta typer av slamavskiljare för WC töms en gång per år i kommunens regi. Har du en kemfällningsenhet kopplat till avloppsanordningen kan den behöva tömmas oftare, eftersom det bildas en större mängd slam. Ibland räcker det att slamavskiljaren töms vartannat år, exempelvis ifall bara en person belastar avloppet. Detta går att ansöka om hos VMMF som då beviljar eller avslår
förlängt slamtömningsintervall Pdf, 109 kB, öppnas i nytt fönster..

Övriga brunnar

I fördelningsbrunnen ska vattnet vara klart och fritt från slam och fett. Om det finns slam i fördelningsbrunnen ska detta avlägsnas genom slamtömning eller genom att flytta slammet till slamavskiljarens första kammare. Slamavskiljaren ska då också kontrolleras för att hitta orsaken till slamflykten så att problemet kan åtgärdas. Ibland kan det bildas en påväxt i fördelningsbrunnen. Även påväxten ska tas bort. Spola sedan rent i fördelningsbrunnen och kontrollera med jämna mellanrum.

Vattennivån i fördelningsbrunnen ska inte vara högre än utloppen. Om vatten blir stående över utloppen tyder det på att den efterföljande reningen inte fungerar.

Lika stor mängd vatten ska fördelas mellan alla spridarledningar. Om så inte är fallet justeras fördelningen med de ställbara skivorna som reglerar utflödet.

I utloppsbrunnen ska vattnet vara klart och luktfritt. Om det förekommer slam eller dålig lukt i utloppsbrunnen tyder det på att markbädden/infiltrationen behöver åtgärdas.

Locken till brunnarna ska vara hela och vara barnsäkra.

Pumpar och fosforfällor

Pumpar ska vara försedda med larm. Håll koll på larmet så att pumpen fungerar, och kolla även att larmet fungerar!

Bytesintervallet på fosforfällor är oftast styrt av pH-värdet, se tillverkarens instruktioner. Ifall skötsel krävs mellan tömningarna ska skötselinstruktioner tillhandahållas av tillverkaren.

Markbädd och infiltration

Markbäddens/infiltrationens luftningsrör är viktiga för de marklevande bakterier som renar avloppsvattnet. Om luftningsrören kapas eller täpps till leder det till syrebrist i bädden och bakterierna kan då inte rena vattnet.

I en väl fungerande markbädd eller infiltration rinner vattnet undan kontinuerligt. Om det blir vatten stående i bädden tyder det på att den inte fungerar som den ska och att markbädden/infiltrationen behöver åtgärdas. Genom att sticka ner en mätsticka i spridarledningarnas luftningsrör kan man kontrollera om vatten eller slam är stående i bädden.

Om vatten blir stående i spridarledningarna en längre tid kan det bero på:

En större belastning än vad bädden är dimensionerad för. Kontrollera vattenförbrukningen i hushållet och jämför med hur mycket anordningen är byggd för att kunna ta emot. Minska vattenförbrukningen eller utöka bädden.
Inläckage av regn- eller dagvatten. Jämför vattenflödet under torrperiod och efter regnväder.
En större belastning av fasta föroreningspartiklar än vad bädden är dimensionerad för. Infiltrationsytan blir då så tät att vattnet inte släpps igenom. Vid permanent hög belastning, utöka bädden. Vid tillfällig belastning, försök låta anordningen vila ett par månader om det är möjligt.
Igensatta hål i spridarledningarna. Försök spola via luftningsrören. Om igensättningen består av biologisk påväxt kan den tillbakabildas om anordningen får vila ett par månader eller mer.
Extremt högt grundvattenstånd exempelvis på grund av ihållande regn eller kraftig snösmältning. Troligtvis är dränering nödvändig då.

Filterboxar/BDT-filter

Det finns många olika så kallade ”filterboxar” till BDT-vatten. De flesta av dessa ska rengöras årligen, ibland oftare. Tillverkaren ska tillhandahålla instruktioner för skötsel och egenkontroll.

Minireningsverk och kemfällningsenheter

Alla minireningsverk ser olika ut och behandlar avloppsvatten på olika sätt. Det finns oftast en biologisk rening genom tillförsel av syre samt en kemisk rening av fosfor. Kemisk rening av fosfor kan även användas som ett komplement till en traditionell markbädd/infiltration.

Dessa avloppsanordningar är mer känsliga för driftsstörningar och kräver mer underhåll. Håll regelbunden koll på larmet till anordningen. Ifall ett minireningsverk slutar fungera så upphör oftast all rening! Vissa minireningsverket kan även förstöras av driftstopp. Det är viktigt att man alltid vänder sig till leverantören eller tillverkaren när det uppstår problem. För att underlätta framtida service bör serviceavtal upprättas med leverantör eller tillverkare.

Journalföring över service och underhåll som exempelvis kemikaliepåfyllning ska finnas tillgänglig på fastigheten och kunna visas upp vid förfrågan från VMMF. Tillverkaren ska tillhandahålla instruktioner för skötsel och egenkontroll.