Radon

Att radon kan finnas inomhus och att det kan vara farligt vet de flesta. Men hur farligt är det och hur tar man reda på vilken radonhalt man har i sitt eget hus? Vad kan man göra om man har för höga radonhalter? Vi har försökt sammanställa svaren på dessa frågor nedan.

Radon är en osynlig gas utan lukt eller smak som bildas när grundämnet radium sönderfaller. Radium kommer i sin tur ifrån sönderfall av grundämnet uran, som finns i Sveriges berggrund. Radon från marken kan komma in i huset via sprickor och otätheter kring exempelvis rördragningar och kan även finnas i vatten.

Alla stenbaserade byggnadsmaterial kan innehålla mer eller mindre radium och därmed avge radon till inomhusluften. Dock uppstår problem med hög radonhalt främst om byggnaden innehåller så kallad blåbetong. Blåbetong är en alunskifferbaserad lättbetong som användes som byggnadsmaterial under perioden 1927-1975.

Hälsorisker med radon

Radongasen kan orsaka skador när den kommer ned i lungorna och orsakar strålningsskador där. Det kan ske genom att rester av radongasen fastnar på bland annat damm- och rökpartiklar i luften som sedan andas in.

Risken för hälsoskador beror framför allt på hur mycket radon vi totalt utsätts för under lång tid. Höga radonhalter i inomhusluften ökar risken för lungcancer. Ungefär 450-500 personer per år beräknas få lungcancer där radon varit en bidragande orsak. Av dessa är cirka 90 procent rökare.

Gränsvärden för radon i bostäder och lokaler

Radon mäts i bequerel per kubikmeter luft (Bq/m³) eller per liter vatten (Bq/l). En bequerel motsvarar ett sönderfall per sekund. I nya byggnader, samt i skolor och förskolor, ska radonhalten understiga 200 Bq/m³. För befintliga bostäder är det en del av Sveriges miljömål att halten ska understiga 200 Bq/m³ senast 2020.

Radon i dricksvatten

Problem med höga halter av radon i dricksvattnet drabbar främst dig som har egen djupborrad brunn. Störst är problemen i områden där uranhalten i berggrunden är högre än normalt. När vattnet används avgår radonet från vattnet till luften inomhus. Det finns inga studier som kunnat bekräfta att kroppen kan ta skada om man dricker radonhaltigt vatten.

Om det visar sig att du har för mycket radon i ditt dricksvatten så finns det åtgärder du kan vidta. En vanlig åtgärd är att vattnet luftas kraftigt med en särskilt konstruerad radonavskiljare. Har du höga radonhalter i vattnet (1 000 Bq/l) bör du även mäta radonhalten i inomhusluften. De kommunala vattenverken tar regelbundet prover för att kontrollera att vattnet uppfyller livsmedelsverkets krav. Dessa prover inkluderar radonhalt.

Radonmätning

Misstänker du att du bor i ett hus med hög radonhalt bör en radonmätning utföras för att fastställa radonhalten i inomhusluften. Du bör också göra en mätning i luften om du mätt radon i vatten och fått över 1000 Bq/l. En så kallad korttidsmätning med spårfilmsdosa kan ge en fingervisning om vad radonhalten kan vara, men är inget vi tittar på vid bedömning under vår hälsoskyddstillsyn då det är för osäkert resultat. För att vara säker är en långtidsmätning med spårfilmsdosa eller motsvarande ett bättre alternativ. Den mätningen utförs under eldningssäsong (oktober-april). Perioden beror på att det inte ska bli ett lägre värde på grund av att radonet vädrats ut genom öppna fönster eller dörrar sommartid. Dosorna ska ligga eller hänga på sin plats i två till tre månader. Spårfilmen skickas sedan iväg för analys.

Vill du beställa material för radonmätningar hänvisar vi dig till ett radonföretag. Sveriges nationella ackrediteringsorgan (SWEDAC) har även listat radonföretag som har granskats och godkänts av dem, utifrån Boverkets krav och Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar.
(se https://www.swedac.se/tillforlitlig-radonmatning-med-ackrediterade-foretag/)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om du har egen brunn och vill mäta radonhalten i dricksvattnet finns information om detta på Livsmedelsverkets webbsida.

Åtgärder

Vid halter över 200 Bq/m3 luft bör du vidta åtgärder. Vanligtvis behövs någon form av ventilationsåtgärd för att sänka radonhalten i bostadshus. Kommer radonet från vatten, kan exempelvis en avluftningsanordning hjälpa. Vilken åtgärd som är lämpligt i ditt fall kan en ventilationsfirma eller annan konsult hjälpa till med.

Husägaren måste själv bekosta åtgärderna för att sänka radongashalten. Det finns dock möjlighet att söka bidrag för radonsanering hos Boverket. Denna möjlighet upphörde vid utgången av 2014, men finns nu igen. Bidrag får lämnas med 50 procent av en skälig kostnad för åtgärderna, dock högst med 25 000 kronor. (Se https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/radonbidrag/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för mer information.)

Oseriösa företag överdriver riskerna

Är det höga radonvärden i inomhusluften eller dricksvattnet bör åtgärder vidtas, men det finns ingen anledning att omedelbart flytta eller sluta dricka vattnet vid måttligt förhöjda värden. Det finns exempelvis företag som påstår att du måste sluta duscha eller vispa i dricksvattnet (alternativt absolut inte vispa dricksvattnet), på grund av hög radonhalt i vattnet. Dessa företag vill helt enkelt att du skyndar dig att köpa just deras produkt för att åtgärda problemet. Ofta finns då en koppling mellan analysföretaget och ett företag som säljer radonavskiljare, filter och annat.

Om du känner dig osäker, ring gärna oss på miljö- och hälsoskyddsenheten för att fråga!

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 14 oktober 2020

Kontakta Kungsörs kommun

Telefon: 0227-60 00 00

E-post: info@kungsor.se

Öppettider: Måndag-Fredag

7.30-12.00 och 13.00-16.30


Organisationsnr: 212000-2056
GLN: 7330619014321


Besöksadress:

Drottninggatan 34, 736 85 Kungsör

Postadress:

Kungsörs kommun, 736 85 Kungsör

Fakturaadress:

Box 34, 736 21 Kungsör

VAN-leverantör Evry

Tillgänglighet och dialog

Lättläst

English

Lämna synpunkt

Om webbplatsen

Translate this page: