Buller

Definitionen av buller är inte högt ljud, utan oönskat ljud. Olika människor kan störas av olika typer av ljud och dessa störningar kan orsaka stress, sömnsvårigheter och andra problem. Höga ljudnivåer kan dessutom skada din hörsel, till exempel vid besök på konserter eller nattklubb. Skadorna kan vara tillfälliga eller för resten av livet.

I dagens samhälle är det aldrig riktigt tyst. Fläktar och ventilation låter, våra elektroniska apparater hörs, musik kan spelas överallt, trafiken brusar och så vidare. Vissa ljud kan, utan att vara särskilt höga, bli mycket störande. Exempelvis kanske man hör ventilationen hela natten. Folkhälsomyndigheten har angett riktvärden för när ljud inne i bostaden bör anses kunna orsaka olägenhet. Om bullret orsakar en olägenhet är det i allmänhet den som ger upphov till bullret som ska vidta åtgärder. Riktvärdena gäller för rum som används som sovrum eller för daglig samvaro. De gäller alltså inte i alla delar av ett hem. Det är idag svårt att alltid hålla dessa ljudnivåer dagtid, varför det är extra viktigt att alla respekterar de regler som gäller om att vara tyst efter ett visst klockslag. Man brukar anse att det ska vara tystare på kvällstid än dagtid och ännu tystare nattetid.

När det gäller musik och andra ljud där man kan urskilja olika toner är riktvärdena lägre än för mer otydligt brusande eftersom tonerna kan uppfattas som mer störande. Bakgrundsljudet i en lägenhet bör inte överstiga 30 decibel. Buller inomhus som kommer från enstaka höga ljud bör inte överstiga 45 decibel. Ett rum med en ljudnivå på 20 decibel bedöms som mycket tyst, 25-30 decibel är ungefär jämförbart med en viskning. För att efterlikna örats förmåga att uppfatta ljud används ofta ett vägningsfilter vid ljudmätningar. Oftast används ett så kallat A-filter som tar främst med högfrekventa ljud. Vid mätning av lågfrekventa ljud kan istället ett annat filter, C-filter, användas. När det skrivs ut vilket filter som har används skrivs det som bokstav bakom decibelen, exempelvis dB(A).

Vad är ljud?

Ljud uppstår av mycket små variationer av tryck i luften. Tryckvariationerna kan exempelvis skapas av en vibrerande yta, såsom ett högtalarmembran, en pulserande luftström, ett avgasrör eller en snabb förbränning i en explosion. Hur vi uppfattar ljud beror på ljudets ljudstyrka (decibel), antal tryckvågor per sekund (kallas frekvens och mäts i Hertz), avståndet mellan tryckvågorna (våglängd) och tryckskillnaden (amplitud). Hur snabbt ljudet hörs beror på vad ljudet sprids igenom. Exempelvis går det fortare i ett tätt medium som en järnvägsräls eller i vatten, jämfört om ljudet färdas genom luften. Skillnaden på upplevelsen mellan decibel och frekvens kan jämföras med konserter där musiken hörs med dess höga decibel och basgången känns med dess låga frekvens.

En nyfödd människans hörområde sträcker sig från cirka 20 Hertz till 20 000 Hertz. Med åldern minskas förmågan naturligt att höra de höga tonerna, ungefär som att kunna se skarpt på kort avstånd. Intervallet 20 Hertz till 200 Hertz kallas lågfrekvent ljud medan högfrekvent ljud är inom 2000-20 000 Hertz. Över 20 000 Hertz kallas ultraljud och under 20 Hertz kallas infraljud som vi främst uppfattar som vibrationer och skakningar. Viktigt att veta är att decibel (dB) är en logaritmisk skala där en minskning med 3 decibel motsvarar en halvering av ljudstyrkan. En vanlig samtalston motsvarar ca 50 till 60 decibel.

Tinnitus

Tinnitus är upplevelsen av ett inre ljud, utan att det finns någon yttre ljudkälla och det kan låta hela tiden. Ljudet kan exempelvis fräsa, susa, pipa eller dåna. Men det är inte ljudets styrka som är det viktiga, även ett svagt ljud kan vara påfrestande. Cirka 1,5 miljoner svenskar har någon form av tinnitus, 50 000 så svår att deras dagliga liv påverkas.

Orsakerna till tinnitus kan vara hörselskada, bullerskada, viss typ av medicinering, olika sjukdomar och olyckor. Det finns också de som fått tinnitus genom förändringar i bett, käkled och tänder. Följderna av tinnitus kan vara sömnsvårigheter, stress och koncentrationssvårigheter, oro och depressioner samt i svåra fall självmordstankar. Det går att söka hjälp inom sjukvården för att kunna hantera sin tinnitus. Det finns metoder som kan lindra det, så som avslappning, maskering eller övningar för att försöka fokusera på ljudet så lite som möjligt.

Tips

  • Olika personer är olika känsliga för ljud. Även om du skulle vara den enda som reagerar på ljud du tycker är för höga så finns anledning att klaga eller använda hörselskydd.
  • Ha men öronproppar till konsert, nattklubb eller gym. Du kan aldrig veta hur hög volymen kommer att vara. "Plugga in" propparna vid behov.
  • Stå alltid en bit bort från högtalare. Skrik inte dina vänner i örat för att göra dig hörd på nattklubben. Även om dina kompisar knappt uppfattar vad du säger kan det skada deras öron.
  • När du lyssnar på musik med hörlurar tänk då på att inte gradvis skruva upp ljudnivån. Eftersom öronen vänjer sig vid ljudet märker du inte lika lätt om musiken i slutändan är väldigt hög. Öronen har då vant sig men kan ändå ta skada.
  • Säg till musikerna, gympaledaren, DJ:n, servicepersonalen, eller maskinisten på biografen om ljudet är för högt. Gå därifrån om de inte sänker ljudet. När du utsatt dina öron för höga ljud bör du låta dem ”vila” i tystnad efteråt. Öronen ska tjäna dig länge.

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: