Kungsörs historia

Kungsör har växt fram på det område vid Mälarens strand, där Gustav Vasa en gång köpte sig en gård. Året var 1538 och sedan dess har många svenska kungligheter haft Kungsör som rekreationsort.

Rundelborg

Redan för tre - fyra tusen år sedan var trakten där Kungsörs kommun nu ligger bebodd. Närheten till Mälaren var något som i allra högsta grad präglade det dagliga livet och befolkningen verkar ha varit relativt välbärgad.

Vid vikingatidens slut stod ett stort landområde mellan Arbogaån och Hedströmmen under vatten. När så småningom vattnet drog sig undan uppkom goda betesmarker och det som förut var öar bebyggdes. Lagmannen Gregers Magnusson samlade ihop ett stort jordagods med Grönö som centrum. Så småningom drogs gården in till kronan och Gustav Vasa inrättade ett stuteri här. År 1538 bytte Gustav Vasa Grönö gård och fem hemman mot Kungsörs kronogård och flera kringliggande gårdar. Det var så samhället Kungsör grundades.

Gustav Vasa

Gustav Vasas gårdskomplex bestod vid den här tiden av 38 hela gårdar, 7 torp och flera utjordar. Han lät rusta upp Kungsörs gård och utförde omfattande arbeten för att öka åkerarealen. Intresset för gården var stort och han vistades ofta i Kungsör tillsammans med sin familj och hov. Hovet och medföljande uppvaktning kunde vid ett sådant tillfälle uppgå till mer än 250 personer och det gick åt stora mängder mat och dryck.

Från år 1556 börjar Gustav Vasa kalla Kungsörs gård för Ulvesund.
Han gjorde sina sista besök på Ulvesund 1560. Den 7 maj anlände en febersjuk kung på genomresa från Julita. I september samma år dog han av sin sjukdom.

Johan III

Av Gustav Vasas söner var det Johan III som mest kom att uppehålla sig i Kungsör. Johan III började år 1580 arbeta med byggandet av en slottsbyggnad på Jägaråsen en halv kilometer norr om kungsgården. Planerna kunde inte fullföljas. Byggandet avstannade trots att grunden kommit en bit ovanför jordytan. Grunden finns dock fortfarande kvar vid Rundelborg.

Drottning Kristina

1639 rasade pesten i huvudstaden. Den då trettonåriga drottning Kristina tog sin tillflykt till Kungsör och bodde tillsammans med sin mor på kungsgården under fem månader. Drottning Kristina är väl förknippad med Kungsör. Hon tränade ridning i labyrinten Rundelborg. Labyrinten heter än idag ”Drottning Kristinas ridbana”. Ridleden i Kungsör är också uppkallad efter henne.
Drottning Kristina gjorde sitt sista besök på gården år 1652.

Karl XI

Kungsgårdens storhetstid inföll under Karl XI:s regeringstid. Han besökte Kungsör första gången 1672 och skulle komma att vistas här så ofta han kunde. Kungsör blev hans käraste tillhåll. Kungen avskydde det flärdfulla hovlivet i huvudstaden. I stället ville han ägna sig åt jakt och fiske. Skogarna runt kungsgården var härliga jaktmarker med björn, älg och varg. Bekanta är Karl XI:s långa och snabba ritter till och från Kungsör. I folkmun gav man honom smeknamnet "Gråkappan".

Det enda riktigt bestående minnet vi i våra dagar har kvar av Karl XI är Kung Karls kyrka som han lät bekosta och uppföra. Hans son, Karl XII, var som kronprins flera gånger på besök i Kungsör. Särskilt berömda är hans björnjakter. Hans betydelse för kungsgården blev dock inte så stor. Redan som 17-åring gjorde han sitt sista besök här.

Brand på kungsgården

Under 1700-talet besöktes kungsgården allt mindre av kungliga personer. Den nya tiden med ökad betydelse för Kungsör som utskeppningsort för varor på väg till huvudstaden innebar bokstavligt talat slutet för kungsgården. Båttrafiken var livlig. År 1822 inträffade en brand, orsakad av en gnista från en båt. Ett av halmtaken antändes och så gott som alla byggnader på kungsgården brann ner.

Dagens kungsgård

Idag återstår endast delar av fruntimmersbyggnaden, som flyttats till grunden av den gamla kungsbyggnaden. Den är numera Kungsörs hembygdsgård - i dagligt tal kallad Kungsudden.

 

Källor: Bland annat David Norrhammar, Oskar Björnänger och Bengt Sörberg (Skriften Kungsör 450 år, och boken Kungsör - en hembygdsbok).

 

 

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: