Publicerad 05 juni

Stora lupinbekämpardagen den 6 juni

Invasiva arter har länge funnits i våra omgivningar men har på senare år snabbt seglat upp som ett av de värsta hoten mot biologisk mångfald. Se över vilka främmande växter du har i din trädgård – vissa är eller kan bli olagliga.

Stora lupinbekämpardagen den 6 juni - Värna biologisk mångfald genom att bekämpa lupiner

Har du också sett den färgsprakande blomsterlupinen breda ut sig i vägrenarna, mil efter mil? Visst är den vacker, men den är också en invasiv art från Nordamerika. Den har spritt sig rasande snabbt i Sverige och tränger därmed ut exempelvis prästkrage, ängsviol, smultron, blåklocka, tjärblomster och andra ängsblommor. Dessutom binder den kväve, vilket gör marken mer näringsrik. Då trivs inte de flesta blommor. Eftersom många blomsterarter försvinner, blir det också svårare för insekter att klara sig.

Tillsammans kan vi bekämpa blomsterlupinen och göra en insats för att bevara mångfalden av blommor i våra vägrenar, diken och ängar.

Så kan du bidra till att lupinen inte sprids

Så inte blomsterlupiner i din trädgård eller någon annanstans.
Plocka blomsterlupiner. Gör en vacker bukett men släng dem sedan på rätt sätt, d.v.s. skicka dem till brännbart, för att de inte ska bidra till ytterligare spridning.
Plocka fram lien och slå blomsterlupiner. Skicka sedan resterna till brännbart.
Gräv upp blomsterlupiner. Samla ihop rötterna du och låt dem antingen torka i solen eller skicka dem till brännbart, eftersom lupiner kan föröka sig via rotbitar.

Andra vanliga växter med invasiv kapacitet

Vackra trädgårdsväxter införs fortfarande relativt okontrollerat i Sverige. Ibland tar det många år innan det uppdagas att de har förmåga att spridas ohejdat i den svenska naturen. De blir, som det kallas, invasiva. Och då kan det redan vara för sent. Flera väldigt vanliga trädgårdsväxter har seglat upp som hot.

Artdatabanken har listat främmande arter utifrån vilken risk de utgör. Arter som både kan spridas effektivt och har en negativ ekologisk effekt klassas som SE (severe impact). Det betyder att arten till exempel konkurrerar med inhemska arter, hybridiserar med inhemska arter eller sprider sjukdomar. Undvik att plantera dessa växter i din trädgård. Om du redan har dem bör du överväga att ta bort dem, eller åtminstone se till att hindra dem från att spridas till naturen (plocka bort frökapslar eller se till att de inte "rymmer" utanför tomten). Vissa är upptagna på EU:s lista över invasiva arter vilket innebär det är olagligt att låta dem växa på sin mark. Andra växter du bör vara särskilt försiktig med är parkslide, vresros och blomsterlupin.

Här är några av de arter som klassas ha stor negativ effekt:

Parkslide och jätteslide
Vresros
Armeniskt björnbär
Druvfläder
Häggmispel
Silverarv
Oxbär (häckoxbär, rosenoxbär, spärroxbär och rynkoxxbär)
Kanadensiskt gullris
Rönnspirea, torpspirea och klasespirea
Blåstjärna/scilla
Vintergröna
Snöbär
Syren
Gullregn
Kotula
Jättebalsamin (olaglig)
Jättebjörnloka (olaglig)
Gul skunkkalla (olaglig)
Sjögull och vattenpest (vattenlevande)

Tips: Det kan du göra

Genom att ta ditt ansvar och välja trädgårdsväxter med omsorg, kan du bidra till att vår natur inte utarmas.

Välj svenskodlade och inhemska växter så långt det går. Då minskar du även risken för att importerade växter för med sig sniglar eller andra främmande arter.
Ta bort invasiva arter du redan har i din trädgård. Tänk på att läsa på noga innan så att du inte sprider växten ytterligare. Till exempel bör du inte slänga invasiva växter på komposten. Vissa arter kräver mycket tålamod, såsom parkslide. Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog som du kan använda dig av.
Rapportera in fynd av listade invasiva växter du hittar i naturen, via invasivaarter.nu
Sprid information till andra