Trygga miljöer för lärande

Hur påverkar en bänk, en korridor eller ett klassrum elevernas vardag?
På Kung Karls skola utvecklas lärmiljöer som stöttar fokus, trygghet och rörelse.

På Kung Karls skola har lärmiljöerna kartlagts och analyserats. Tillsammans med Malin Källström, som utbildar inom lärmiljöer och rumslig förståelse, har klassrum, korridorer och den gemensamma ytan torget setts över. Arbetet har utgångspunkt i det som sker varje dag i skolan. Hur rummen används, hur elever rör sig och hur miljöerna kan stötta lärande och välmående.

Att förstå miljöer ur elevens perspektiv

Arbetet vilar på forskning och tar hänsyn till att elever har olika behov, med målet att skapa lärmiljöer där så många som möjligt kan känna sig trygga och hitta fokus.

En viktig del har varit att ta in elevernas perspektiv. På torget finns till exempel bänkar som lätt tolkas som sittplatser. Men efter en lektion kan behovet se annorlunda ut.

- Vi vuxna ser en sittplats. Eleverna ser en möjlighet att röra sig. Det är logiskt utifrån deras behov, säger Malin.

Samma sak gäller korridorer. Långa raka sträckor kan upplevas som en naturlig plats att springa på, trots skyltar som säger motsatsen. I klassrummen kan mycket information göra det svårare att sortera vad som är viktigt och var fokus ska ligga.

Små förändringar, stor effekt

Arbetet visar att det inte krävs stora ombyggnationer för att skapa förändring. Det handlar om att justera. Ljudmiljö, färg, ljus och möblering påverkar hur ett rum upplevs och används. Tydligare zoner, variation i material och genomtänkta ytor kan skapa både lugn och utrymme för rörelse där det behövs.

Det kan också handla om att göra det lättare att förstå vad som förväntas i en viss miljö, samtidigt som det finns plats för återhämtning och aktivitet.

Det är inte en fråga om att göra det snyggare. Skolan är redan fin. Det handlar om att få in funktion och möta behov, säger Malin.
Linda Körner, verksamhetschef för grundskolan, lyfter vikten av att väga olika behov mot varandra.

- Vi har höga krav på till exempel hygien, vilket ofta leder till hårda och lättstädade ytor. Samtidigt behöver vi fundera på vad miljön signalerar och hur den möter elevernas behov.

Relationer bygger trygghet

På torget blir det tydligt hur viktiga mötena mellan elever och vuxna är. Här byggs relationer som följer med in i klassrummet.

Eleverna själva lyfter också relationerna som en av de viktigaste delarna i en bra skolmiljö.

- Det viktigaste är relationerna. Både mellan elever och mellan elever och personal. Det är där allt börjar, säger Linda Körner.

En trygg grund att bygga vidare på

Kartläggningen visar också något som är viktigt att ta med sig. Eleverna på Kung Karls skola trivs och känner sig trygga. Den bild av oro som ibland lyfts delas inte av eleverna själva.

- Det är lätt att vi vuxna oroar oss. Men när vi lyssnar på eleverna får vi ofta en annan bild, säger Linda.

Eleverna lyfter i stället sådant som stärker gemenskapen, som fadderverksamhet där äldre och yngre elever möts.

Samtidigt ger kartläggningen en fördjupad bild av hur skolans miljöer fungerar och kan utvecklas vidare. Nästa steg är att involvera eleverna ännu mer genom Skapande skola.

- Eleverna vill vara med och skapa lösningar. De har många kloka tankar och en stark vilja att bidra, säger Malin.

Det här är ett arbete som visar vad som händer när kunskap, engagemang och vardag möts och hur mycket som redan finns att bygga vidare på.

- När miljön skapar trygghet ökar fokus. Och när fokus ökar förbättras också förutsättningarna för lärande och resultat, säger Malin.