Brottsförebyggande arbete

Det brottsförebyggande arbetet är till viss del lagstyrd för kommunerna. Lagen ställer bland annat krav på att en strategisk lägesbild arbetas fram minst var 24:e månad och som beskriver brott och trygghet i kommunen. Med lägesbilden som grund ska även en åtgärdsplan arbetas fram med förebyggande aktiviteter. I Kungsörs kommun samordnas detta arbete av den brottsförebyggande samordnaren och är ett koncernövergripande arbete där alla förvaltningar, helägda bolag och den lokala Polisen medverkar.

I brottsförebyggande rådets arbete strävar man efter att minska stölder, våldsbrott och skadegörelse. Rådet arbetar också för minskad användning av droger och man vill påverka människors attityd till brott. Särskilt fokus sätts på ungdomar och ungdomsrelaterad brottslighet.

Ett annat mål är att brottsstatistiken i Kungsör ska vara lägre än i andra jämförbara kommuner.

Rådet är organiserat under kommunstyrelsen och sammanträder minst fyra gånger per år.

Effektiv samordning för trygghet (EST) är ett systematiskt arbetssätt som bygger på kunskapsbaserad brottsprevention. Målet är att vi ska minska brottslighet och otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller när de är på väg att kunna inträffa.

Var 14:e dag sammanställs en lokal gemensam lägesbild som bygger på intern och extern rapportering i ett digitalt system och annan information som samlas in i samverkan med bland annat polisen. Utifrån den aktuella lägesbilden styrs olika typer av befintliga eller nya resurser mot en identifierad problembild i förebyggande syfte. Till exempel styr vi den befintliga kommunala väktarbevakningen dit den verkligen behövs som mest eller till vissa platser eller områden där polisen behöver öka sin närvaro.

I Kungsörs kommun är det den brottsförebyggande samordnaren som är ledande i detta arbete och i nära samverkan med de kommunala helägda bolagen och den lokala polisen.

Arbetsprocessen

Följande delar utgör grunden i EST:s arbetssätt:

• Kartläggning - informationsinsamling, informationssammanställning och lägesbild.
• Analys - identifiera bakomliggande orsaker.
• Insatser - bestämma insatser och identifiera samverkansparter.
• Uppföljning – bedömning av gjorda insatser.
• Återkoppling – hur blev utfallet, vad såg vi för effekt?

Kommunen och Polisen arbetar i nära samverkan och har tillsammans tecknat en samverkansöverenskommelse som beskriver vad denna samverkan handlar om. Överenskommelsen ska ge struktur åt Polismyndighetens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete. Den beskriver olika åtaganden om hur detta skall gå till och ger en tydlig inriktning i det gemensamma arbetet.

Arbetet med att minska brottsligheten och öka invånarnas trygghet sker i samverkan med polisen och Brottsförebyggande rådet, men även med fastighetsägare, näringsliv, föreningsliv och civilsamhället.

Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetshänseende. I processen ingår att ta fram förslag på åtgärder för att öka tryggheten. Man tittar till exempel på buskage, belysning, tillgänglighet, klotter, skadegörelse och otrygga passager.

Grundtanken är att de som bor och arbetar i området, företrädare för lokala föreningar, bostadsföretag, politiker och polis ska medverka på vandringen eftersom de har störst kännedom om området och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Trygghetsvandringar är en metod som syftar till att ge människor möjlighet att påverka miljön de lever i.

Brottsförebyggande rådet är sammankallade för trygghetsvandringar i kommunen och de annonseras bland annat på webbplatsen i god tid innan det är dags för en trygghetsvandring.

Det finns mycket du som privatperson kan göra för att skydda dig mot inbrott. Grannsamverkan är en beprövad metod för att höja tryggheten och minska brottsligheten. Enligt en genomgång av internationell forskning som Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort minskar brottsligheten i genomsnitt med ungefär en fjärdedel där man har grannsamverkan.

Grannsamverkan går ut på att boende i ett område håller lite extra uppsikt över sina grannars bostäder och är uppmärksamma på vilka som rör sig i bostadsområdet. Med större social kontroll kan en möjlig gärningsman upptäckas lättare. Social kontroll kan i vissa fall även avskräcka till brott.

Verksamheten är ideell och drivs av de boende själva i samråd med den lokala polisen och kommunen. Kontakta kommunpolisen eller kommunens brottsförebyggande samordnare om du och dina grannar är intresserade av att starta grannsamverkan i ert bostadsområde.

På webbplatsen www.samverkanmotbrott.se kan du läsa mer om grannsamverkan.

Kungsörs kommun bevakar i vissa fall lokaler och områden med hjälp av kameror. Det innebär att du som besökare kan bli inspelad. Här kan du läsa varför vi gör det, hur vi hanterar materialet och få information om dina rättigheter.

Varför använder vi kamerabevakning?

Ändamålet med kamerabevakning är att förebygga skadegörelse, upptäcka brott och säkerställa säkerhet och trygghet. Vi grundar vår kamerabevakning på kamerabevakningslagen (2018:1200) och gällande Dataskyddslagstiftning.

För att få använda sig av kamerabevakning behöver det finnas en rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen för att kamerabevakningen ska vara laglig enligt dataskyddsförordningen. Vid kamerabevakning är den rättsliga grunden normalt att behandlingen är nödvändig vid utförandet av en uppgift av allmänt intresse. Det behövs också tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, för att använda kamerabevakning dit allmänheten har tillträde. Kamerabevakning i en verksamhet där allmänheten inte har tillträde kräver vanligtvis inte tillstånd.

På det platser där kamerabevakning sker ska det finnas information om det.

Hur hanterar vi det inspelade materialet?

Varje ansvarig nämnd ansvarar för att följa gällande regelverk och IMY: s rekommendation är att filmmaterial inte bör sparas längre tid än ett par dagar. Längre lagringstid än 72 timmar kan vara godtagbar, men måste då motiveras särskilt. Ju längre lagringstiden är desto utförligare motivering krävs. (Vägledning vid kamerabevakning, IMY rapport 2021:2)

Bildsekvenser som visar att brott kan ha begåtts skickas till polismyndigheten efter anmodan. I de fall som bildsekvenser skickas till polisen kan de behandlas av polisen under en längre tid. De inspelade sekvenserna kommer dock inte vara kvar i våra system.

Dina rättigheter

Om du befinner dig i områden där våra kameror är uppsatta finns möjligheten att du syns på övervakningsmonitorer. Obehöriga har inte tillgång till inspelat material.

Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att begära ut ett registerutdrag för personuppgiftsbehandlingen. Kamerabevakningsmaterialet kan även omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det kan påverka den enskildes rättigheter när det gäller att, till exemel, begära ut kamerabevakningsmaterialet.

Du har rätt att få dina personuppgifter raderade om de inte längre är nödvändiga för de ändamål för vilka de samlats in. Sådan rätt omfattar dock inte hantering av personuppgifter som sker på grund av rättslig skyldighet som behandling på grund av lagstiftning.

Information om GDPR
Integritetsskyddsmyndigheten, www.imy.se är tillståndsgivare och tillsynsmyndighet för kamerabevakning och hantering av personuppgifter.