Kungsörs kommun har ett rikt kulturlandskap från olika tidsperioder. Kulturlandskapen ären del av Kungsörs identitet och påverkar även planeringen av kommunens utveckling.
Kulturmiljöer finns överallt omkring oss. På landsbygden och i städerna. Miljöerna kan vara byggnader som slott, kyrkor och fabriker och platser som åkrar, skogar och torg. Gemensamt för alla är att de en gång har skapats av människan och därför säger oss något om vår historia.
Kulturvärden är en ändlig resurs. Byggnader eller fornminnen, kulturföremål eller landskap som en gång gått förlorade kan inte återskapas. Det ställer krav på en omsorgsfull förvaltning av den miljö som människan format.
I kulturminneslagen finns bestämmelser om hur vi kan skydda och vårda kulturmiljön. Lagen syftar till att försäkra tillgång till en mångfald av kulturmiljöer för nuvarande och kommande generationer.
Delat ansvar enligt kulturminneslagen
Ansvaret för kulturmiljön delas av alla, såväl myndigheter som enskilda ska visa aktsamhet och hänsyn till kulturmiljön.
Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen, Regionala museer och kommunerna har särskilda uppgifter i arbetet för kulturmiljön.
Ideella engagemang genom hembygdsföreningar, byalag, museiföreningar och enskilda personer utför varje år stora insatser för att bevara och sprida kunskap om kulturmiljöer och kulturföremål.
Kungsörs kommun består i grova drag av flackt slättlandskap i norr och småbrutet mosaiklandskap i söder. Mellan dessa båda landskapskaraktärer löper förkastningsbranten i öst - västlig riktning. Gränsen mellan skogs- och slättlandskap förstärks av E20 som löper parallellt med förkastningsbranten. Arbogaån, som tidigare fungerat som viktig transportled för både människor och varor, bidrar i kommunens västra del också till att skilja slätt från skog.
Kontakten med Mälaren märks på en del flacka marker runt Torpa men framför allt i tätorten Kungsör, vars centrala delar är belägna på rullstensåsen. Åsen som skär rakt genom kommunen i nord – sydlig riktning utgör ett blickfång i den norra kommundelens flacka landskap och skärmar effektivt av Mälaren från Kungs Barkaröslätten. I skogslandskapet gör den sig ständigt påmind då väg 56 följer åsens sträckning söderut mot Hjälmare sund.
Enligt den landskapskaraktärsanalys som tagits fram för Västmanlands län innefattar Kungsörs kommun delar av det sjönära landskapet, slättlandskapet, åsar och ådalar samt det småbrutna mosaiklandskapet.
Det sjönära landskapet
Det sjönära landskapet präglas av att det har varit sjöbotten med stort inslag av slätt och uppstickande åkerholmar. Växlingarna mellan storskaligt och småskaligt är snabba med t.ex. alléer, bryn och andra småskaliga landskapselement som bryggor för spridning mellan olika delar av landskapet. Inslaget av biologiskt rika skogar uppvuxna i övergivna hagmarker är stort. Värdekärnor för detta område är strandmiljöerna samt gamla lövträd i hagmarker, gårdsmiljöer m.m. Landskapstypen är viktig för spridning av arter ut i de mer artfattiga landskapstyperna.
Slättlandskapet
Slättlandskapet är flackt med långa utblickar över odlade fält. Området är mycket vattenfattigt och har skarpa gränser mellan skog och åker. Landskapet är starkt fragmentiserat av stora åkrar, rationellt skogsbruk och de kommunikationsstråk som fungerar som barriärer i landskapet. Den biologiska mångfalden i området är låg och är beroende av invandring av arter från sjölandskapet för att upprätthålla artsammansättningen. Landskapstypen är framför allt känslig för igenplantering av jordbruksmark.
Åsar och ådalar
Åsar och ådalarna binder ihop de andra landskapstyperna. Åsarna är en torr och näringsfattig miljö som domineras av tallskog. De har på många ställen påverkats av grustäkter. Åsarna fungerar som spridningsvägar mellan de andra landskapstyperna. Särskilt viktiga är åsarna i jordbruksbygder eftersom de där kan vara enda växtplatsen för vissa arter. De har fungerat som kommunikationsstråk för både människor, djur och växter i urminnes tider.
Det småbrutna mosaiklandskapet
Det småbrutna mosaiklandskapet är väldigt växlande mellan skog och öppen mark. Här finns lerjordar, organiska jordar, hällmarker och åsar som skapar variation både i öppenhet och höjd. Vägnätet följer topografin och längs vägarna finns mindre byar och smågårdar lokaliserade. Vegetationen är växlande och många biologiskt rika miljöer finns. Småskaligheten gör spridningsavstånden korta och området är viktigt för biologisk mångfald. Landskapstypen är framför allt känslig för avfolkning, igenväxning och rationaliseringar i jordbruket.
Viktiga miljöer för kulturmiljövården i Kungsör Pdf, 415 kB.
Centrumbebyggelsens historia och värden
Under 1500-talet växte bebyggelse fram på det område som kallades Kungsörs backe det vill säga den nordligaste delen av nuvarande Drottninggatan. Det var enkla timmerstugor som beboddes av dem som arbetade med kungsgårdens skötsel. Bebyggelsen växte så sakteliga söderut. En gästgivargård etablerades år 1658 intill ett livligt trafikerat vägskäl vid Kungsörs backe som redan sedan 1500-talet hade fungerat som torgplats. Platsen kom att bli ortens självklara centrum kringbyggt av hantverks- och handelsgårdar.
Den enkla timmerhusbebyggelsen bestod fram till 1800-talets första hälft då de i alla fall längs Drottninggatan fick ge vika för mer stadsmässig träbebyggelse.
På 1940-talet uppstod bostadsbrist och trästadsbebyggelsen omdanades. Från 1950-talet uppfördes 3-våningshus med marmorklädda butiksfasader och putsade övre våningsplan med inrymda bostäder. Centrum försköts från norra till södra delen av Drottninggatan och torgplatsen vid Kungsgatan upphörde att fungera då biltrafiken ökade på 1960-talet.
Drottninggatan med bebyggelse från 1940 och 50 talen utgör en skyddsvärd miljö i centrum liksom även Vattentornet, före detta Karlaskolan samt industrilokalerna i kvarteren Gjutaren och Drotten. Kung Karls kyrka med klockstapel åtnjuter särskilt skydd.
Modernismen i Kungsör
Den största delen av bebyggelsen i Kungsör har tillkommit under modernismens tid det vill säga från 1930-tal till och med 1970-tal. Flera starka industriföretag bildade ett bostadsföretag tillsammans med kommunen år 1947 för att på så sätt få möjlighet att erbjuda sina arbetare bostäder med god standard. Industriföretagen bidrog också med stöd till egnahemsbyggen.
En stor ökning av lägenhetsbeståndet i Kungsörs skedde på 1960- och 1970-talet. Då byggdes både kvarteret Häggen och kvarteret Rune. Samtidigt skedde en kraftig expansion av villabebyggelse i de östra och västra delarna av tätorten.
Glashuset vid Kungsgatan som uppfördes 1954 sticker ut från övrig modernistisk bebyggelse. Det 255 kvm stora huset var från början kombinerad bostad och utställningshall ritat av arkitekten Bruno Mathsson som hämtat sin inspiration från USA.
Den industriella utvecklingen
Industrialismens utveckling har haft avgörande betydelse för tätortens utveckling. I Kungsör pekas nedanstående fastigheter ut för antingen dess historiska eller estetiska värden:
- Kungsörs bleckkärlfabrik som grundades 1893 tillverkade hem- och hushållsartiklar i plåt där den mest kända produkten var badrumsskåp.
- Flera armaturfabriker, Nordiska armaturfabriken, Sörbergs armaturfabrik och Svea var verksamma på orten.
- Kungsörs båtvarv har genom sina internationella framgångar med kappseglingsbåtar placerat Kungsör på kartan. De håller fortfarande till i de lokaler som byggdes på 1930- till 40-talet.
- Kungsörs ångsåg och snickerifabrik som tillverkade klädnypor av trä.
I kommunen finns många registrerade fornminnen. De fornminnestätaste områdena i kommunen finns kring Kungsörs tätort och området från Torpa ner till Torpunga via Stenby.
I Kungsörs tätort härrör lämningarna från bronsålder med gravkullar och skärvstenshögar, runsten från 1000-talet samt lämningar efter bebyggelsen runt Norra och Södra kungsgårdarna från 1500-tal.
De äldsta spåren av mänsklig aktivitet finns i anslutning till kommunens högst belägna områden söder om förkastningsbranten vid Lockmora. Här har yxor från stenåldern påträffats.
Fyra kyrkor finns i kommunen varav Torpa är äldst och byggdes under den tid då landet kristnades på 1000-talet. Kungs Barkarö kyrka byggdes på 1300-talet. Även Björskogs kyrka började byggas på 1300-talet. Kung Karls kyrka i centrala Kungsör är yngst och stod färdig år 1700, tre år efter det att initiativtagaren Karl XI hade dött.
På kulturarvsportalen går det att läsa om Västmanlands historia, här finns artiklar om personer, platser och historiska händelser. Med hälp av kartverktyget går det att lätt klicka sig fram till intressanta byggnader och platser.
Kulturmiljövårdens bebyggelseregister är ett digitalt informationssystem som innehåller uppgifter om bebyggelsen i hela landet.
Informationen i registret kan bland annat användas i fysisk planering och bygglovhantering samt av en intresserad allmänhet. Det innehåller både text och bildmaterial såsom fotografier, ritningar och skisser.
Kontakt
Stefan Lejerdahl
Utvecklingsstrateg