Höga ljudnivåer

Buller behöver inte vara högt för att vara skadligt, men höga ljudnivåer kan både upplevas som smärtsamma och orsaka skador. Skadorna kan vara tillfälliga eller för resten av livet.

Människans hörområde sträcker sig från 20 Hertz till 20.000 Hertz. Intervallet 20 Hertz till 200 Hertz brukar kallas lågfrekvent ljud – under detta kan vi istället känna ljudet som vibrationer. Ljudnivån mäts i decibel (dB) enligt en logaritmisk skala. En ökning med 8-10 decibel innebär därför en tiodubbling av ljudstyrkan. För att efterlikna örats förmåga att uppfatta ljud används ofta ett vägningsfilter vid ljudmätningar, A-filter. Värdet anges då i dB(A). Vanlig samtalston motsvarar 50 till 60 decibel.

Vad tål örat?

Musik framförs i många sammanhang, till exempel konserter, diskotek och gym. Det är inte ovanligt att ljudnivån är så hög att man riskerar hörselskador. Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:15) om höga ljudnivåer anger maximal ljudnivå till 115 dB(A) och ekvivalent ljudnivå (medel) till 100 dB(A). Vid evenemang som även riktar sig till barn och barnfamiljer skall den ekvivalenta ljudnivån där barnen vistas vara lägre: 110 dB(A) maximal nivå och 97 dB(A) ekvivalent nivå. Minskningen med 3 decibel motsvarar en halvering av ljudstyrkan.

På arbetsplatsen ska man ha tillgång till hörselskydd om man utsätts för mer än 80 dB(A) daglig ekvivalentnivå (AFS 2005:16). Ju högre ljudnivå, desto kortare tid gäller för att den dagliga nivån inte ska bli för hög.

Bland annat för att nattsömnen inte ska störas bör ljudnivån inomhus vara under 30 dB(A) och de högsta ljuden bör inte överstiga 45 dB(A) FoHMFS 2014:13). Risken för skador ökar vid 85 dB(A) och vår smärtgräns går vid cirka 120 decibel.

SoundEar

Västra Mälardalens Myndighetsförbund kan låna ut "SoundEar", ett mätinstrument som varnar för höga ljudnivåer. SoundEar indikerar ljudnivån i bullriga miljöer som exempelvis förskolor, skolor, musik-, slöjd-, gymnastik- och matsalar, diskotek och gym. Den går att ställa om för användning i olika miljöer.

Så länge ljudnivån är acceptabel lyser den gröna ytterkonturen av örat. När ljudnivån börjar bli hög tänds också den gula innerkonturen och när inställt värde överskrids lyser dessutom örats mitt och "VARNING" i rött.

Tinnitus

Tinnitus kommer av ordet tinire, att ringa. Det är en upplevelse av ljud, utan att det finns någon yttre ljudkälla, ibland dygnet runt. Ljudet kan låta som reaplan, borrmaskiner och tågvisslor. Det kan tjuta i närmare 100 decibel. Det kan fräsa, susa, pipa, dåna... Men det är inte ljudets styrka som är det viktiga, även ett svagt ljud kan vara påfrestande. Cirka 1,5 miljoner svenskar har någon form av tinnitus, 50 000 så svår att deras dagliga liv påverkas. Orsakerna till tinnitus kan vara hörselskada, bullerskada, viss typ av medicinering, olika sjukdomar och olyckor. Det finns också de som fått tinnitus genom förändringar i bett, käkled och tänder. Många ungdomar löper risk att utveckla tinnitus, eftersom de ofta utsätter sig för musik med hög volym.

Följderna av tinnitus kan vara sömnsvårigheter, stress och koncentrationssvårigheter, oro och depressioner samt i svåra fall självmordstankar. Omgivningen har ofta svårt att förstå den som har tinnitus, eftersom symptomet inte syns. Det är ett inre ljud och en ganska okänd folksjukdom.

Några metoder som kan lindra tinnitus är avslappning, vattengymnastik eller massage. Maskering med hjälp av en hörapparat som ger ifrån sig ett starkare ljud, kan täcka tinnitusljudet. Psykologiska metoder som övningar som syftar till att lära sig hantera sin tinnitus och så lite som möjligt fokusera på ljudet, kan ha positiv effekt. Hjälp finns i första hand att få inom hörselvården som ofta har ett team av specialister på tinnitus, bestående av läkare, psykolog, audionom och tekniker.

Tips

  • Olika personer är olika känsliga för ljud. Även om du skulle vara den enda som reagerar på ljud du tycker är för höga så finns anledning att klaga eller använda hörselskydd. Gå aldrig på konsert, disco eller gym utan att ha öronproppar i fickan. Du kan aldrig veta hur hög volymen kommer att vara. "Plugga in" propparna om den känns för hög – och njut av all bra musik!
  • Stå alltid en bit bort från högtalarna. Skrik inte dina vänner i örat för att göra dig hörd på discot. Även om dina kompisar knappt uppfattar vad du säger kan det skada deras öron.
  • När du lyssnar på musik med hörlurar tänk då på att inte gradvis skruva upp ljudnivån. Eftersom öronen vänjer sig vid ljudet märker du inte lika lätt om musiken till slut egentligen är väldigt högt uppskruvad. Öronen har vant sig men kan ändå ta skada.
  • Säg till musikerna, gympaledaren, DJ:n, servicepersonalen, eller maskinisten på biografen om ljudet är för högt. Gå därifrån om de inte sänker ljudet. Får du symptom som tinnitus eller ljudkänslighet ska du genast lämna lokalen för resten av kvällen.
  • När du utsatt dina öron för höga ljud, till exempel på en konsert, bör du låta dem ”vila” i tystnad efteråt. Öronen ska tjäna dig länge.

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 12 december 2016

Kontakta oss

Kungsörs kommun

736 85 Kungsör

Telefon växeln: 0227-60 00 00

E-post: info@kungsor.se

Organisationsnr: 212000-2056

Öppettider kommunhuset

Måndag-Fredag

7.30-12.00 och 13.00-16.30

Besöksadress:

Drottninggatan 34

Tillgänglighet och dialog

Lättläst

English

Lämna synpunkt

Om webbplatsen

Translate this page: